I'd rather be skinny and starv, then binge and be a whale
Det kommer tillbaka. Jag känner hur det drar upp sig längst halsen och ut i munnen. En oerhört äcklig smak fyller min mun, och då vet jag att det är tillbaka.
Jag kommer inte att säga mitt namn.
När jag var 14 fick jag bulemi. Det utvecklades och till slut spydde jag efter varje målid.
I somras blev det bättre, men då såg jag ut som smalast med mina 55 kilo på min 172 cm långa kropp. Till skolan började försvann bulemin, helt fysiskt, men psykiskt satt den kvar. Nu har det börjat igen. Men den här gången är det annorlunda. Jag har inget att spy upp. Jag äter lite, men om jag nu äter mycket och "onyttigt" så for det upp, utan att jag äns tänker på det. Då behöver jag springa till toan SNABBT!
Mitt mål är att gå ner 5 kg till julavslutningen den 16 december. Då kommer jag väga 56. Nu väger jag 61.
Den här bloggen är om min resa. Jag vet att det är dåligt, men jag kan inte låta bli...
JAG VILL BLI SMAL!
